Miraklet i magen

Lite otippat är tarmen den hetaste snackisen i hälsovärlden och forskningen på området har fullkomligt exploderat. Enligt de senaste rönen kan tarmfloran, i samarbete med maten vi äter, påverka allt från immunförsvaret till uppkomsten av demenssjukdomar.

Från första numret av Magasin GRÖN. Text: Linn Mauritzon. Foto: Marie Kjellander.

Människokroppens tarmsystem är drygt tio meter långt och bara i tjocktarmen lever tio gånger fler bakterier än vad det finns celler i kroppen. Den senaste tiden har allt mer forskning fokuserats kring tarmfloran och vad man ska äta för att hålla sig frisk livet ut.

Frida Fåk Hållenius är docent i molekylär nutrition. Hennes specialområde är hur kosten påverkar tarmfloran och hur denna i sin tur kan ge hälsoeffekter. Bland annat har hon fått stor uppmärksamhet för att ha hittat ett möjligt samband mellan tarmfloran och Alzheimers sjukdom. Hennes tes är att man med rätt mat skulle kunna sakta ner och kanske rent av förhindra sjukdomsförloppet, och det tror hon gäller inte bara för alzheimer utan även för en rad andra sjukdomar.

– Framtidens sjukvård blir nog en kombination av mediciner och mat där man ordinerar specifika livsmedel som är framtagna för att ge hälsoeffekter. Och jag tror att de flesta hellre vill äta ett livsmedel än ta en medicin, för det ger inte samma biverkningar. Vi jobbar på att ta fram specifika kostråd för specifika sjukdomar och kostråd anpassade efter individen.

När kan sådana råd komma?

– Generellt kan man säga att livsmedelsforskningen går snabbare framåt än läkemedelsforskningen, eftersom det inte finns samma risker inom vårt forskningsområde. Men innan vi är där kommer det att behöva göras stora studier på människor, för den mänskliga tarmfloran är så varierad, så för att ta reda på vad som fungerar för många måste man göra studier på väldigt många. Men jag hoppas vi har den typen av individuella kostråd om fem till tio år.

Det som gör bakterier så hett, är att man kan ändra sin tarmflora och göra något åt den, förklarar Frida.

– Och det kan gå på en enda dag, om man ändrar sin kost!

Trots att tarmfloran blivit så väl utforskad på senare år menar Frida Fåk Hållenius att vi fortfarande vet alltför lite om detta organ.

– Det behövs fler studier på människor där man tittar på tarmfloran före och efter att man har ätit ett visst livsmedel och ser vad som händer i kroppen. Jag tror att det finns en oerhörd potential, om man vill inrikta sig på prevention är tarmfloran optimal.

Vilka råd kan man ge till en som vill få en frisk tarmflora?

– Det handlar till exempel om att de som äter mycket kostfibrer: frukt, grönt och fullkornsprodukter, har en bättre hälsa, och om man kollar på mer negativa hälsoeffekter är de kopplade till rött kött och en del mättat fett.

Har du någon målbild som du hoppas kunna uppnå med din forskning?

– Att vi ska förstå mer exakt vad bakterierna gör och att vi kan skapa individanpassade kostråd som ger en specifik tarmflora för personen och hens riskområde. Jag själv är så klart särskilt intresserad av alzheimer, som ju är den sjukdom jag forskat mest på. Där hoppas jag verkligen att vi kan hitta vilka bakterier som kan förebygga och fördröja symptomen för alzheimer.

En annan som intresserar sig för tarmfloran är vetenskapsjournalisten Henrik Ennart. Han släppte boken Happy Food under hösten 2017 om just detta ämne.

– Vi ser en explosionsartad ökning av födoämnesallergier och det tycks finnas ett viktigt samband mellan tarmfloran och allergierna som ännu inte är kartlagt, säger han.

Förutom födoämnesallergier menar Henrik Ennart att tarmfloran påverkar och kan leda till en rad sjukdomar.

– I flera epidemiologiska studier har man sett en koppling mellan inflammationsdrivande mat och depression samt psykisk ohälsa. I en försöksstudie har man rekommenderat en modifierad medelhavskost, som visades ge effekt. Där har man något som verkar funka lika bra som läkemedel, men som är billigt och som alla kan ta till sig.

Om man ska förklara vikten av tarmfloran för vår hälsa, vad kan man säga då?

– Man ska se magen som ett ekosystem. Om det finns få arter är det ett mer känsligt ekosystem som lättare kan haverera och kollapsa, och så verkar det vara i magen också, säger Henrik Ennart.

Tarmfloran förändras under livet och vid födseln startar man med en i stort sett steril tarmflora, därefter nås ”toppen” ungefär samtidigt som man går in i puberteten och efter det minskar tarmflorans variationsrikedom successivt, förklarar Henrik Ennart.

– Det är jätteviktigt att få i ungarna livsmedel som gör att de kan ta höjd genom livet med en bred tarmflora. Det är inte jättelätt att bygga upp en trasslig tarmflora.

Vad skulle du ge för råd till någon som vill få en så bra tarmflora som möjligt?

– En aha-upplevelse för mig var när jag insåg att så mycket talar för att äta varierat. Det finns i dag en trend med att utesluta vissa livsmedel även om man inte har en konstaterad intolerans, såsom gluten, men det kan leda till utarmning av tarmbakterier. Det man trodde var bra kortsiktigt blev då i stället långsiktigt dåligt.

Finns det några mer specifika livsmedel som man generellt kan se har en positiv effekt?

– Jag tycker att man ska få in bönor, fullkorn, lökväxter, gröna bladgrönsaker, nötter och mjölksyrat i sin kost samt undvika raffinerade livsmedel. Men framför allt är det bredden i kosten jag vill lyfta fram. Det är så lätt att säga att man ska äta fibrer, men då kanske det låter som att det räcker att äta bara en fullkornsprodukt, men rent kemiskt finns det tusentals olika fibrer och olika bakterier tycker om att äta olika fibrer. Mycket talar alltså för att en mix av mat leder till en hälsosam tarmflora.