”Vi kan inte lägga allt ansvar på individen”

Hur ska vi undvika att miljörörelsen blir en subkultur som engagerar ett fåtal, i stället för en folkrörelse som är relevant för många? Vi träffade Johanna Sandahl, ordförande för Sveriges största miljöorganisation.

Från första numret av Magasin GRÖN. Text: Pär Bergkvist. Foto: Magnus Sandberg. 

Naturskyddsföreningen startade 1909 och har i dag 226 000 medlemmar. Som ordförande har du ett stort ansvar; vilken fråga är viktigaste för dig?

– Oj, ja vad är roligast just nu? Det är en svår fråga. Det jag känner att jag går igång på är mångfalden, när vi klarar av att hantera flera utmaningar på samma gång och hittar vägar framåt. Allt ryms ju i Agenda 2030* egentligen – och om hur vi ska klara av välfärden i samhället samtidigt som vi hanterar alla andra utmaningar. Det finns ju många inbyggda konflikter som är intressanta. Exempelvis om hur jordbruket å ena sidan behöver förse oss med mat för att mätta hela världens befolkning, å andra sidan ser vi ett jordbruk som överexploaterar jordens resurser. Frågan är hur vi hittar balansen i allt det här. Sånt går jag i gång på!

Du är ordförande i Naturskyddsföreningen medan Karin Lexén är generalsekreterare. Ni är båda ansiktet utåt. Vilka frågor ligger på ditt bord?

– Först och främst ska jag leda styrelsens arbete. Sen är jag talesperson i frågor som rör klimat och skog, medan Karin är talesperson i frågor som rör jordbruk, miljögifter och hav. Tillsammans med Karin representerar vi på olika sätt föreningen. Och där ingår ju mycket. Jag har kontakt med media, träffar samhällsaktörer, näringslivet, politiker och medlemmar. Jag träffar mycket folk, vilket är himla roligt.

Vad ägnar du din tid åt precis nu?

– Ja, det där går ju i vågor. På sistone har jag lagt mycket tid på att arbeta fram ett förslag på nya långsiktiga strategier för föreningen som kommer att läggas fram på vår föreningsstämma våren 2018. Det är förslag på vilka sätt vi ska arbeta på, ett försök att definiera Naturskyddsföreningens roll i samhället och vilka frågor vi ska arbeta med.

Du har mycket att göra med både politiker och näringslivet, vilka är minst lyhörda för dina frågor tycker du?

– En stor del av näringslivet är väldigt engagerat i klimatfrågan just nu. Det är inte många som vågar ifrågasätta klimatutmaningar i dag och det underlättar ju vårt arbete. Ibland ligger politiken inte lika mycket i framkant.

– När det gäller biologisk mångfald, en fråga som är hur viktig som helst, börjar det sakteligen gå upp ett ljus för politikerna, även om den frågan inte är lika het som klimatfrågan. Ekosystemen är allvarligt hotade av mänsklig påverkan. Allt hänger ihop, vi måste se till att klara av klimatkrisen och för det krävs friska ekosystem.

Vilka politiska beslut skulle underlätta ert arbete?

– Det finns förstås många politiska beslut vi vill se. Men bland annat handlar det om att politiken måste se till att korrigera för marknadens misslyckanden. Det finns massor av styrmedel vi kan använda. Oavsett ideologi går det att hitta många lösningar. Här kan jag tycka att politiken kan göra betydligt mer, att man ibland är för rädd för att lägga sig i och engagera sig. Vi jobbar mycket med detta. Man kan inte lägga allt i konsumentens knä. Politiken måste ta sitt ansvar.

Hur menar du?

– Det är inte lätt att som konsument alltid veta hur man ska agera. Och om man inte känner att man tillhör den gruppen som engagerar sig mest i dessa frågor, så finns det förstås en risk för exkludering, att ett bättre konsumentbeteende blir en subkultur i samhället. Som miljörörelse måste vi vara relevant för många. Man behöver inte vara på ett visst sätt. Ibland kan man tycka att politiken skulle underlätta mer för oss som konsumenter, sätta tydligare spelregler för hur vi borde agera.  Där tror jag att politiken ibland missbedömer vad vi medborgare vill ha, vad vi uppskattar. Ibland vill man slippa ta beslutet själv. Det är politikens ansvar att ta forskningen på allvar och fatta beslut i linje med den.

– Här är flygskatten ett bra exempel: där opinionsundersökningar visar att många tycker att en flygskatt är bra, men riksdagen tycker att det är jätteläskigt att ta såna beslut. Man är rädd för att det blir ett ramaskri bland folket.

Hur bra är svensken på hållbar konsumtion?

– Det går i vissa avseenden åt rätt håll, sen har vi ett klimatavtryck som är alldeles för stort. Medvetenheten ökar, det märks exempelvis på hur folk flyttar handen i butikshyllan, det märks i skolköken och i mattidningar. Det händer saker, men det går för långsamt.

Hur mår miljörörelsen i Sverige?

– Naturskyddsföreningen växer ju, men sen är ju inte vi hela miljörörelsen. Miljörörelsen engagerar många människor i dag, det vet vi. Hur starka dessa frågor egentligen är kommer bland annat att visa sig i den kommande valrörelsen. Då får politikerna visa hur de prioriterar frågan.

Klimatförändringarna är också en fråga om rättvisa; de rikaste och mest välmående länderna orsakar störst problem och många gånger är det fattiga länder som drabbas hårdast.

– Ja, och kvinnorna! Jag vet, det är djupt olyckligt. Det är en så stor fråga som handlar om så mycket på så många plan. Vi arbetar ju mycket med att stödja organisationer ute i världen, inte minst med att stärka och lyfta fattiga och kvinnor. Men minst lika viktigt är arbetet med att få Sverige som land att agera proaktivt för att påverka resten av världen.

Är det svårt att vara optimist tycker du? Det är ju mycket som känns ganska tufft just nu, eller hur?

– Jo, det är ibland tufft men jag tänker också ofta på alla möjligheter som står till buds. Jag tycker att det i många avseenden går åt rätt håll även om det går alldeles för långsamt.

Om vi pratar mat, vilken fråga är viktigast tycker du?

– Släng inte mat! Ät upp den mat du köpt. Ät upp rester. Det spelar ingen roll hur BRA mat du köper om du inte äter upp den. Sen är det ju viktigt att dra ner på köttet så klart. Och när du väl äter kött: välj kött från betande djur, gärna svenskt ekologiskt naturbeteskött. Maten är i centrum för allt. För livskvalitet. För hälsa. För klimatet. Det finns mycket att göra!

Hur handlar du själv?

– Så mycket ekologiskt som det bara går!

Och vad äter du själv?

– Jag äter inte kött, däremot fisk. Utifrån ett klimatperspektiv är det bättre att äta helt vegetariskt, men det beslut jag tog i 25-årsåldern har hängt kvar.

Slutligen, varför ska jag bli medlem i Naturskyddsföreningen?

– Därför att världen står inför enorma utmaningar och för att klara av dessa behöver vi en stark miljöröst. Genom att bli medlem gör du föreningen starkare. Det finns en kraft i att vara många, så är det bara.